Tiden har gått fort sedan jag tog över Pingla från hennes andra hem, nu har jag haft henne i 2 år då hon va 1 år fyllda när jag blev med denna omplaceringsvovve. Va mycket tvivel i början då det va så mycket hon hade med sig från sitt förra hem som jag aldrig troddde skulle lägga sig men det gjorde det mesta=). Än i dag finns det tendenser till att stressa upp när det blir för mycket som händer runtomkring, samt att hon reagerar starkt både vid vakt som när hon blir lycklig, det finns liksom inget lagom. Men i dag älskar jag min vovve för den hon är och accepterar henne för den hon är. Hon är ett himla mysigt sällskap på gården jag är nu, utan henne skulle det kännas tomt. Dags att sätta igång med ipon igen, vi har legat på latsidan och min motivation har legat nere men nu är det dags att köra igång igen känner jag.